Mitt på stan

Träffade Peter för lunch på Golden Thai i dag och när vi var på väg därifrån stannade en helt främmande tjej mig och ville tala om hur fin jag var i håret. Att hon hade sett mig på långt håll och undrade hur jag fick det att se ut så här. Inte för att vara cynisk men så snygg i håret är jag inte och dessutom vet jag hur populärt det börjar bli att gå fram till folk man inte känner och förgylla deras dag genom att ge dem en komplimang. Men bortser man från det, så uppskattar jag verkligen folk som den här tjejen. Med få medel och väldigt liten ansträngning försöker man få någon annan att le och må lite bättre.
Nu tyckte jag förvisso att det kändes lite obekvämt och pinsamt. Man är ju svensk och måste värna om sin lilla bubbla. ;) Men jag uppskattar verkligen gesten. Och jag blev glad över den, så visst funkade det. =)

Kick-off med klassen

Skolan ordnar varje år så att de nya klasserna få äta och umgås på Statt här i stan. I går var det dags och vår klass började med att träffas i skolan för lite lekar tillsammans. Det är en rätt rolig samling människor. =)
Efter Statt skulle många fortsätta lära känna varandra i Linköping (eftersom de flesta är därifrån) men jag kände mig gammal och ville hem till gubben. ;)

kick-offkick-off2

Men allt som allt så var det en rolig dag och vi har ju faktiskt gott om tid att lära känna varandra. =)

Början

Ok… Skola ja. Galet, underbart och framkallar huvudvärk. Lite som det ska eller? =)
Har avslutat första kursen men en härlig känsla av att ha lyckats. Inte så illa det. Vi hade ett grupparbete där vi skulle skriva en rapport om vikten av kommunikation i en processbaserad verksamhet. Blev lite knepigt av att ha så kort tid på oss, knapp information att basera den på, ett avhopp från gruppen (och utbildningen) och dessutom ha den klar till samma dag då vi skulle presentera den muntligt för klassen, opponera på en annan grupps presentation och avsluta den dagen med en tenta. Halft hjärndöd efter det, men tror faktiskt att det gick ganska bra. Inom tre veckor (!) får jag veta om det verkligen gjorde det.
I dag började nästa kurs, Processbaserad verksamhetsutveckling. Det är tur att det är intressant för det är mycket information som ska tryckas in i ett huvud som legat i dvala i tio år. ;)

På torsdag är det kick-off med skolan. Taco-buffé och mingel på Statt. Ska bli roligt, men det som jag ser mest fram emot är timmarna innan då vi i klassen ska träffas och umgås lite. Pratas om lekar, men tror det blir rätt snällt. Efter bara tre veckor tillsammans har man ju inte hunnit lära känna alla men det ser lovande ut. Verkar vara ett gott gäng.
Tror det kommer att bli två intressanta år.

Tillbaka i skolbänken

Nu är man inskriven och har fått träffa övriga klasskamrater för de kommande två åren. Känns ganska konstigt om jag verkligen tänker på det. Inga mera arbetsbyxor med tio kilo verktyg i fickorna eller t-shirtar klibbiga av skumrester. Inga fler betonggolv eller arbetsmoment som trasar sönder kroppen. Lustigt. En del av det jublar jag över och en del kommer jag att sakna. Att alltid veta vad man ska ha på sig och aldrig behöva tänka på sitt yttre är rätt befriande. Samtidigt ska det bli roligt att faktiskt få göra sig lite fin då och då. =)
Spännande i vilket fall som helst. En utmaning för sig själv som i slutändan, förhoppningsvis, kommer att leda till något bättre.
Produktionslogistik here I come!