Knäckande

Egentligen borde jag börja med maten nu, men i stället sitter jag zombie-aktigt kvar i soffan med en filt om mig. Skulle lätt kunna sitta här resten av kvällen. Känner mig inte lite mörbultad efter denna dag. Jag behövde inte ens öppna munnen innan kiropraktorn såg varför jag var där. Dels för mina tidigare besvär men mest för att jag visst var helt sned i axlarna. Jag brukar ju ha ont i nacke o skulderblad att det har börjat bli vardag för mig. Precis som huvudvärken. Tyvärr blir det därför att smärttröskeln höjs lite efter tiden och det går längre tid innan jag väl kommer iväg och gör något åt det. Då blir det som nu och låsningarna blir värre.
Blä.
Kiropraktorn fick misshandla mig rätt mycket i dag och ska fortsätta nästa vecka. Känner mig för första gången på länge rätt sliten efter en behandling. Dock orkade jag iaf iväg till Foten för att göra en analys till skoinlägg. De ska vara klara om två veckor och tills dess så har jag fått ett par enklare inlägg. Men lite roligt var det att höra att jag har unga och fina fötter efter att kiropraktorn sa att mina ”axlar” såg rätt hemska ut. ;)

Har jag nämnt att jag var hos läkaren förra veckan? Minns inte… Vi pratade lite om min huvudvärk iaf och om migränen. Känns lite knäckande att höra att man egentligen redan provat och gör allt man kan för att det ska bli bättre. :/ Men jag fick iaf nya migräntabletter som jag ska prova.

Äntligen måndag…

Äntligen måndag igen, eller vad säger ni? ;) Nä, jag hade gärna haft lite mer helg. Om inte annat så för att vila upp min kropp. Känner mig som en väl använt 90-åring… Hoppas kiropraktorn i morgon och massören på torsdag ska få rätsida på det. Tills dess blir det stretching och åter stretching.

I lördags var Peter o jag en sväng på stan. Behövde handla ett par småsaker och köpte bland annat en skitbra sandlåda till katterna. Vi köpte nyligen en ny, men jag höll på att bli tokig på den. Väldigt bökig att rengöra. Men denna verkar riktigt bra! Ser ut precis som på bilden fast grå i stället för rosa. Man öppnar nämligen en del av taket tillsammans med luckan vilket gör att man väldigt lätt kommer åt att skopa upp sanden. Dessutom är det stor o rymlig vilket jag tror katterna uppskattar. ;)

Det bästa med turen på stan var dock Peters helt egna förslag om att titta efter en skjorta till honom =O
Om det på något vis lyckats undgå er att han hatar skjortor så kan jag tala om för er att jag till och med fick lirka o tjata för att få på honom en till vårat bröllop! ;) Det blev en blårutig skjorta denna gång och attans så snygg han är i den! =D

Lördagen fortlöpte med glögg-fika hos svärmor och sedan en spelkväll hos bästa Petra. Synd att klaga på en sådan förträfflig dag. =)

Söndagen hade vi till att städa. Tog dock bara det värsta och sedan blev det Minecraft och annat skoj. ;)

Rätt tungt

Usch vilken tuff vecka! Jag känner mig helt mörbultad och det är bara onsdag. =/
Visste redan innan att den här veckan skulle bli tung. För några veckor sedan fick en vän reda på att resultatet på hennes mammografi inte var så bra. Efter ytterligare undersökningar så fick hon bekräftat att det är bröstcancer. Operationen skedde i måndags och nu väntar hon svar på vilken behandling som följer, beroende på om det spritt sig eller inte.
Jag har känt personer innan som haft cancer och där har det bara slutat illa. Det känns verkligen egoistiskt att känna sig nere och att påverkas av detta när det är så otroligt mycket värre för henne och hennes familj. Men ändå gör man det. Påverkas. Nu är chanserna rätt goda om jag har fattat det rätt. Det upptäcktes tidigt så allt ska bli bra. Men det är en väldigt tuff tid framöver för henne. =/

Utöver det så har det bara varit allmänt pissigt. Har själv mått dåligt med illamående o yrsel. Med stor sannolikhet pga nacke o axlar. Därför tog jag äntligen tag i det och har nu en tid hos en läkare i morgon och tid hos kiropraktor o massör nästa vecka. Dessutom ska jag hämta ut nya arbetsskor i morgon och sedan göra nya inläggssulor på fredag. Så nästa vecka ska förhoppningsvis inte fötterna värka så fruktansvärt.
Sen hade vi äntligen ett efterlängtat möta i tisdags på jobbet. Där hette det så fint att vi skulle få framföra våra idéer och sedan skulle vi tillsammans komma fram till hur det skulle bli. Det blev dock väldigt tidigt klart för oss att mötet enbart var till för att vi skulle få tro att våra idéer över huvud taget räknades. I själva verket var saken redan bestämd och mötet var för att försöka övertyga oss om att det var det bästa beslutet. Vilket de inte lyckades med. Till slut erkände de dock att våran idé egentligen var bättre i vissa avseende, men att det inte passade företagets ramar. Det är så det är.

Resten av kvällen nu ska jag fortsätta med att inte göra ett skit. Precis som jag gjort sedan jag kom hem. Nästan exakt vad min energi räcker till för,  för tillfället.

Alla helgons dag

Finaste tillfället att vara på kyrkogården under hela året är ju så klart på alla helgons dag. Att komma gående och mötas av alla dessa tusentals ljus är verkligen en speciell känsla och tankarna går direkt till alla dem man älskar och saknar. <3

Kollade runt lite på nätet och hittade en kort förklaring till varför vi firar den här dagen. Det finns säkert många fler och mer invecklade förklaringar till det och så tror jag nog att vi alla har våra egna versioner. Men det här är vad jag hittade:

På dåligt humör

Sitter här och försöker göra mitt bästa för att bli på bättre humör. Gubben slutar om kanske en timme och jag vill ju inte att han ska behöva komma hem till en morrande fru. Men det har varit en riktigt skitvecka.
Måndagen började med att jag fick nyheter om en kollega/vän som kan komma att vara illa. Håller tummarna för att det inte ska vara det, men risken finns och det påverkar en. Efter dessutom en jobbig dag på jobbet så ville jag bara hem och vila. Men då dimper det ner ett papper i brevinkastet om att ventilationerna ska kollas någon gång mellan tisdag och torsdag. Eftersom lägenheten såg ut som en svinstia så var det bara att sätta igång och städa. Nu känns det rätt skönt att vi fick gjort det så tidigt på veckan, men jag hade nog behövt vilan mer. Resten av veckan har jag varit så grymt trött. Sovit lite på natten och inte kunnat vila på eftermiddagarna då jag trott att ventilationen skulle kollas. Men nu är klockan efter 5 på sista dagen och ingen har varit här. Inte vad jag kan se iaf. Dammet ovanför ”ventilationsgrejen” i badrummet ser totalt orört ut. Så nu känner jag mig irriterad över de förlorade vilostunderna OCH över att de inte varit hör. =/
Sen har det varit väldigt stressigt på jobbet. Eftersom vår avdelning verkar vara osynlig och vi alltid lågprioriteras så har vi fått jobba arslena av oss för att hinna med och inte stoppa upp hela linan (som har dubbel så stor bemanning som oss). Egentligen så vore det rätt åt dem (som har som arbetsuppgift att åtgärda sådana problem i stället för att dumpa dem på oss) om det blev stopp. Det är ju verkligen inte meningen att vi ska behöva stressa som vi gjort. Men vad gör man när man av erfarenhet vet att även om det blev så, så är det vi själva som får fixa det i slutändan? Eftersom det inte finns en enda röv ”där inne” som verkar ha minsta lilla kolla på vad vi faktiskt gör och hur vi gör det, och de som har uppgiften att ”se problemen” aldrig ser oss, så har vi ju bara oss själva att räkna med. Därför sitter man nu här helt slutkörd med en låsning någonstans vid vänstra skulderbladet som värker enda upp i bakhuvudet och inte en minut över att ringa kiropraktorn på.
Och varför kollade de inte vår ventilation?!

Så nu sitter jag här och kollar på klipp som denna i väntan på att gubben kommer hem med mat från Siesta. =)