Sovit

Jag tror att både Peter o jag sover alldeles för lite på nätterna. I går la vi oss på sängen en stund vid 8-tiden och somnade nästan direkt. Vaknade en stund vid midnatt för att borsta tänderna, ge katterna mat och sådant innan jag kröp ner vid Peter igen och slocknade igen. Trots detta (ca 9h sömn) lyckades jag ändå försova mig i morse. Vaknade 5 i halv 6 och fick i full panik ställa mig att bre mackor och sedan susa i väg på cykeln rakt in i dimman. Det tog mig 20 minuter från det att jag gick upp till dess att jag var framme på jobbet. Det måste nog vara ett rekord för mig. Så jag hann i tid och kunde som vanligt varva ner med en mugg kaffe innan morgonmötet började

Efter jobbet blev det hem och vila, min nacke tar död på mig. =(

Otursföljd?

Den här veckan har haft sådana upp- och nedgångar att jag känner mig helt slut.
Måndagen var en väldigt tung dag i sig och blev ju bara värre när en tand gick sönder och det inte gick att komma fram till tandläkaren. Efter den senaste tidens motgångar kändes det här verkligen förjävligt. Jag ville bara gömma mig under täcket och stanna där en vecka eller två.
Men på gott och ont så har jag ju min envishet som hoppar in. Och en underbar make som finns där för mig. Så att tycka synd om sig själv funkar inte i längden. Dagen därpå fick jag tag i tandläkaren och fick en tid redan samma dag. Kom därifrån med en lagad tand och, även denna gång,  1100kr fattigare. Men då var det gjort iaf. Då var den krisen åtgärdad. Och så kom nästa. På vägen hem lossnade avgasröret på bilen. När jag rundade bilen och fick se det började jag bara att skratta. Vad ska man annars göra? Så dags att ta den till verkstaden igen.
Var hos kiropraktorn i torsdags igen. Förra besöket var egentligen helt förgäves då det hade gått tillbaka igen. Var till och med värre i nacken. Så det blev hårdhandskarna och återbesök igen. Ska dessutom på massage på ”order” från kiropraktorn och sedan uppsöka en sjukgymnast. Igen.

Den här helgen har varit toppen och botten på en och samma gång. Började riktigt nice med Villa-fest (jobbet). Mat på Biz och sedan vidare till Fish & Ale för ”sång” och dans. En av dem bästa utekvällarna på länge!
På lördagen mådde jag dock som jag förtjänade, men det blev verkligen inte bättre av att Peter tvingade mig att titta (och framför allt lyssna) på klipp som han spelat in på mig kvällen innan.
Det här säger jag med all kärlek, men ibland kan min man verkligen vara ett riktigt arsle. =*
Resten av helgen har bara varit sämre. Min värk i nacken har varit så kraftig att jag ibland inte kunnat se ordentligt. Värken går ju dessutom raka vägen upp i huvudet så det har varit hemskt. Förutom tiden det tog att spela igenom Diablo 3 Beta så har jag inte ens kunnat sitta vid datorn utan bara legat i sängen och ibland grinat.
Tidigare i dag blev jag dock less på mig själv och efter några piller tog jag en sväng till Peter (som sitter på jobbet och medverkar i #LD48) med lite lunch. Sedan tog vi en promenad upp till Torstås där vi hämtade ett par krukor jag köpt på Transå loppis (fb). På hemvägen träffade vi dessutom Petra som vi slog följe med en bit.

Nu sitter jag dock här en stund men känner redan att nacken o huvudet inte tillåter det. Blir väl en varm dusch och sedan i säng. Finns inte så mycket mer jag klarar av.
I morgon ska vi ju till veterinären med Lillan igen. Men tyvärr så får Peter offra jobbet för att åka i stället för mig. Jag vet inte ens om jag klarar av jobbet än mindre bära en kattbur ner och upp för trapporna. =/

Nästa vecka blir till att kämpa sig igenom och när helgen sen kommer så har jag varit hos kiropraktorn och förhoppningsvis massören och kommer att må mycket bättre. Så måste det blir för nästa helg är det ju Tatueringsmässan i Norrköping!

Skittand

Jag står på jobbet och försöker att inte tänka på hur tungt det är. Tiden segar sig fram och jag gäspar var tredje minut. Men det blir ju aldrig bättre av att gnälla om det, att uttrycka sig hela tiden om hur jobbigt det känns. Så jag försöker tänka positivt och kommenterar till de andra att det ju snart är rast osv osv.
I bland fungerar det här väldigt bra. Av positiva tankar kan det faktiskt kännas lättare.
Och vem vet, det hade kanske fungerat den här gången, om det inte vore för att  en tand gick sönder på mig.
Har inte känt något och sedan under dagar så kändes det som om jag hade något mellan tänderna. Så jag tog fram min tandtråd och körde ner den. Jag har rätt trångt mellan mina tänder så jag brukar få rycka upp tråden och när jag gjorde det så följde en bit av tanden med.
Då tappade jag humöret totalt.
Vad fan skulle det vara bra för? Och hur kunde det hända? Så efter jobbet blev det till att försöka ringa tandläkaren igen, vilket inte gick för att växeln inte fungerade. Vilken tur jag har då.

Gubbar

Efter en låååååång dag på jobbet bestämde jag mig för att stanna till på Coop på hemvägen. Staxt innan övergångsstället hoppade jag av cykeln och började gå över. Jag såg att det kom en bil genom rondellen, men den var så pass långt bort att den definitivt skulle se mig. Om det inte hade varit för den höga hastigheten och gubbhelvetet som satt bakom ratten. Jag märkte ju till slut att bilen inte saktade in så jag stannade och hann precis dra tillbaka cykeln innan bilen for förbi. Dock drogs framkanten av framhjulet mot sidan av bilen så man kan ju hoppas att fanskapet åtminstone fick lite gummi på bilen. Det var ju inte ens så att han tittade åt ett annat håll… Sketans vad sur jag kände mig efteråt! Muttrade både det ena och det andra när jag gick in i affären. Men det höll inte i sig så länge. Stod och tittade på mangos (hittade en god liten mogen sak) när ett äldre par cirkulerade fruktavdelningen.
”Vi ska ha en sån där också.” säger mannan tankspritt till sin fru.
”Vad då sån där?” frågar hon tillbaka.
Mannan blir irriterad när han inte verkar komma på vad det heter och utbrister till slut:
”Sån där sur jävla sak! Å gul är den me´!”
Så söta dem var! =D

Avklarade saker

Sitter här och känner mig så nöjd med mig själv.
Ni vet hur man skjuter saker och uppgifter framför en hela tiden. ”Det kan jag göra i morgon.” osv. Jag är helt för att göra just det, tycker det är alldeles för många måsten här i livet. Man ska vara så jäkla duktig hela tiden. Helst ska man ha städat hela huset, putsat fönsterna, gjort surdegsbrödet helt från skratch, strykt allt från gardinerna till strumporna och lagat 3h-middagar innan man är värd att sätta sig ner och vila. Och allt detta efter att jobbat 8 h. Tycker det är alldeles för överskattat! Vem bryr sig om köttbullarna inte är handrullade? Eller det är vattenfläckar på kranen? Det kanske är så att man har ett liv i stället? Kan vara så.
Men nu kom jag lite off topic…
Var var jag?
Just det, jag kände mig så nöjd. På vägen hem och när jag kommit hem fick jag hundra av de små sakerna jag skjutit framför mig gjorda. Eller kanske inte hundra…. Snarare TUSEN saker gjorda! Det ni!
Så skönt att slippa tänka på iaf dessa saker, som bla en massa samtal som behövdes,. Jag avskyr ju att ringa folk…
Nu ska jag dock ta mitt nöjda arsle och laga lite spenatsoppa. =)